For ever, and ever

 
Vissa saker är så fina, att de måste förevigas. Härom veckan skaffade jag min första, men säkert inte sista, tatuering! Det blev en liten, svart stjärna vid utsidan av handleden. Älskar den. 
 
 
Varför just en svart stjärna? Jag älskar stjärnor och har två stjärn-smycken jag aldrig tar av mig, ett armband och ett halsband. Som tonåring hade jag alltid stjärnor under ögonen, precis som min stora idol Henrik i Broder Daniel. Och samma kväll som tatueringen gjordes gick jag på BD-konsert på Grönan. Hur passande? Älskar dem fortfarande såhär tio år senare, även om tyllkjolarna är borta och den kletiga, svarta eyelinern bytts ut mot en klassisk vinge. Visst är den fin? ★

Kommentera här: