Att våga hitta sin stil

 
Härom dagen fick jag en så himla bra fråga: "Hur bär man upp sin stil? Jag kan ha en tanke om hur jag vill se ut men känner mig utklädd ibland. Hur ser man sådär förbannat snygg ut som alla andra gör i samma kläder? (förstår att detta nog ligger mer på självförtroendebiten men ändå)." Och visst är det så - att mycket ligger på självförtroendet. Men som tur är funkar självförtroendet ungefär som en muskel. Man måste öva för att våga. Jag tänkte dela med mig av något som förändrat min syn på mode. Förhoppningsvis gör det att ni vågar ta det där steget och "vågar hitta er stil".
 
Du klär dig för din skull, ingen annan!
En av de största insikterna gällande stil, eller allt som rör kroppar och ideal egentligen, kom när jag ville lära mig mer om feminism. Det är insikten om att din kropp - din stil, vad du väljer att göra med din kropp, hur du vill klä dig och uttrycka dig - är något som DU äger. Ingen ska komma och säga vad som är rätt eller fel gällande dig och din kropp. Det är svårt, men att försöka se utanför ramarna när det kommer till vad som är "norm", "snyggt", "kvinnligt", "trendigt", eller varför inte "rätt för din kroppsform", "rätt för din ålder" och andra jäkligt dumma, kreativitetshämmande idéer som inte skapar något förutom ångest. Att försöka se bortom det tror jag kommer göra människan så himla mycket gladare. 
 
Klä dig inte utifrån din ålder, kroppsform, kön, vikt, whatever
Det finns stilböcker, modebloggar, glossiga magasin, instagramkanaler och pinterestboards. Alla proppar oss med idén om att vissa kroppar inte får synas, vissa hudfärger är inte lika fina, vissa plagg passar inte för en viss ålder. Bara den här idén om att kroppar ska delas in i olika frukter? Äpple, päron, ingefära, överkokt broccoli. Eller knasiga regler. Ni känner säkert igen dem: en 50-årig kvinna ska inte ha långt hår. Långa tjejer ska undvika klackar. En kroppsnära klänning funkar inte på dig som har magfett. Gud nåde dig om du dessutom visar upp fettet på något sätt - genom en kort kjol, tight all-over eller urringning?! Särskilt känsligt är det nog med magar. Rumpor och bröst får ju ta plats. Men att visa en fet mage? Det är ju närmast en modedödssynd. Ibland sägs dessa hemskheter rakt ut, ibland viskas det. Man förklär hatet genom små kommentarer som "det där är inte smakfullt". "Plagget känns ute". "Trenden är så förra säsongen".
 
Hade jag lyssnat på alla korkade stilråd därute om att min frukt-kroppstyp inte passade i croptop hade jag blivit deprimerad. Samma sak med mina hattar. Eller vippiga kjolar. Eller vägrar-bära-färg-grejen. Eller lösfransar på jobbmötet. Men det finns INGET vi inte kan bära! Allt handlar om vad VI vill, inte vad media/patriarkatet/modeeliten tycker är rätt/snyggt/accepterat. Bär vad DU vill. Köp det DU vill.
 
Så låt oss sluta shamea och istället våga. People will stare. Make it worth their while!
1 Lina:

skriven

Underbart skrivet!!!

Svar: Tack <3
Stilbloggen

2 Ida - Spindelsven:

skriven

Amen to that! Kommer ihåg när jag insåg att jag sket i vad andra tyckte om bara körde, bästa känslan ever. Efter det har jag, 181 cm lång, rockat klackar höga så jag får svindel!

Svar: Visst är feminism typ det bästa som finns?! Gör livet så mycket roligare. Du är grym <3 <3 <3
Stilbloggen

3 Therese:

skriven

Så himla bra skrivet! Undrar hur många gånger jag fått höra att jag inte "behöver" högklackade skor bara för att jag är lång. Vem tusan BEHÖVER högklackat? Inget som har påverkat mig negativt direkt, men jag blir lika förundrad varje gång jag hör det.

Svar: Exakt?! Människor kan vara så trångsynta. Klackar är ju det bästa som finns.
Stilbloggen

4 Bjooti:

skriven

*applåderar* SÅ BRA TEXT!

Svar: Tack snälla <3 <3 <3
Stilbloggen

5 Anna:

skriven

TACK!!

Önskar alla kunde förstå och sluta lägga sig i/bry sig.

Jag som tjej ska ju inte ha hängande pösiga byxor, då är man för "pojkig" och absolut inte kort hår.. Vet inte hur många gånger jag hört att man inte är en riktigt tjej eller kvinna om man har kort hår..

Kollade du in Whitney Thore och no body shame ?

Igen Tack fina du för ett så bra inlägg!

Svar: Alltså vilka knäppa idéer folk har. Ja! Följer henne på YouTube!
Tack själv <3
Stilbloggen

6 Yohanna af Skovde:

skriven

TACK för ett bra svar! Känner mig oerhört villrådig i frågan. Har dessutom nyss (om än ofrivilligt) gått ner typ 3 storlekar på kläder och ska hitta min nya stil nu. Det går sådär och oftast frågar jag min sambo. Men jag vill ju kunna känna mig fab för att JAG har fina kläder utan att någon godkänner eller tycker till. Ditt svar kommer definitivt att hjälpa! Mvh / Jag har alltid svart för det är bekvämt och man kan gömma sig lite i det.

Svar: Det låter fan magiskt <3 Tack snälla. Skönt att höra att du vill köra ditt eget race liksom. Det gäller att öva och testa sig fram. Titta på bilder, skapa ett inspirationsboard, känn på olika tyger och material. Frossa :)
Stilbloggen

7 Ida - Spindelsven:

skriven

Feminism är något av det bästa som hänt mig. Tror dock att jag varit en liten smygfeminist innan dess att jag visste vad det ens var. Det tackar vi Buffy för :')

Svar: Åh ja. <3
Stilbloggen

8 Ida - Spindelsven:

skriven

...och du är också grym! :*

Svar: Puss <3
Stilbloggen

9 Jenny :

skriven

Yaay! Hurra för dig, du är så jäkla vettig 🌼

Svar: Åh tack snälla <3
Stilbloggen

10 Emmi:

skriven

Lika bra skrivet som alltid Karin, feminism och kroppspositivitet är guld! <3

Svar: Åh tack <3
Stilbloggen

11 Helen F:

skriven

Exakt så.

Svar: <3
Stilbloggen

12 melle:

skriven

Håller med till fullo, mycket bra skrivet!

Svar: Tack <3
Stilbloggen

13 Emma:

skriven

Tack! Detta inlägg ska jag lägga som bokmärke och läsa dom gångerna jag ska ta på mig skjorta! Känner mig som ett barn som leker vuxen i just det plagget. NO MORE!
Kan hända att jag överväger att få till mitt drömhår också, lila med glitter-extensions som djävulen på axeln säger att jag är för gammal för...;)

Svar: Det låter fan underbart! <3 <3 <3
Stilbloggen

14 Eva S.:

skriven

Så bra skrivet!Tur vi har dig:-) Jag är snart 50, har kvar mitt långa fina hår och orkar inte längre bry mig om kommentarer som "har du aldrig något annat än svart?" Trivs bäst i det, och då mår man bäst! Kram, du är en förebild både i stil och övrigt :-)

Svar: Men tack <3 Vad glad jag blir. Ja exakt! Varför sluta med ett vinnande koncept.. Svart är ju så snyggt ;)TACK <3 <3 <3
Stilbloggen

15 Alexandra:

skriven

Suveränt!

Svar: Tack! <3
Stilbloggen

16 Svart-Stina:

skriven

Kan inte annat än hålla med. Blir deprimerad av alla regler. Varför ska jag klippa av mitt långa tjocka hår för jag är över 40 (som min mamma tycker jag ska göra?). Jag tycker kortklippta frisyrer dessutom inte smickrar min ansiktsform.
Samtidigt så verkar folk som jag är imponerad av inte alls bry sig om regler. Dita von teese har kört samma klassiska stil i decennier (plus brutit mot diverse skönhetsregler), även när folk kommit med hånfulla kommentarer. 80+-modellen Carmen Dell’Orefice har en lång vit hårman (periodvis iaf) och tungt smink (inte så där beiget och "naturligt" som det ska vara). Så ska man inte se ut i den åldern, men snyggare åldring får man leta efter ;)

Svar: Båda du nämner är ju ursnygga! Skit i alla regler, precis som du skriver: det gör en bara deppig!
Stilbloggen

17 Carina:

skriven

Jättebra skrivet! Jag är 53 år och klär mig precis som jag vill. Ibland klär jag upp mig alldeles för mycket för vad den lilla småstad jag bor i är van vid och ibland går jag på ICA osminkad och i mina stallkläder. Jag har långt tjockt hår, som jag aldrig frivilligt kommer att klippa av mig och jag färgar det, inte för att jag inte vill att det ska vara grått, utan för att jag alltid har gjort det eftersom jag inte trivs i min vanliga råttfärgade nyans. Så långt är vi överens.

MEN, här kommer mitt men, man kan aldrig ändra på andra människors tyckande och måste vara beredd på att hur man är och klär sig kan skapa en reaktion, vare sig man har förtjänat den eller inte. Jag har aldrig kommenterat min dotters sätt att klä sig, hon är 23 år idag, men jag har sagt till henne att hon måste vara beredd på att acceptera de signaler som andra tolkar in i klädseln.

Jag hade en gång en ung tjej som arbetskamrat och hon klagade över att hennes manliga kollegor inte tog henne på allvar, utan bara flörtade med henne. Jag sa att de kläder hon hade på sig fick dem att göra det (inte för att jag försvarar det…). Hon hade alltid djupa urringningar och korta tighta kjolar. Hon hade två val, påpekade jag, antingen anpassade hon sig efter den dress code som skulle få männen att ändra attityd, eller så sträckte hon på sig och var stolt över den hon var och struntade i dem. Min poäng är; klä dig i vad du vill, men var medveten om de signaler som andra tolkar, så att du gör ett medvetet val och inte blir ett offer.

Svar: Jag håller med dig om att man aldrig kan ändra på andra människors tyckande, MEN (här kommer mitt men): man kan alltid stå upp för de som utsätts för förtryck! Vi lever i ett patriarkat och det du beskriver - att männen inte tog henne på allvar - är ju ingenting som kvinnan i fråga ska ändra sig för. Det ligger på männens sida, det är deras ansvar. Att flörta med en kvinnlig arbetskollega är ett uttryck för kvinnohat. Och brottsligt! Sexuella trakasserier. Vi alla måste stå upp för varandra och hjälpa varandra. Jag skulle som kollega prata med chefen, facket och skyddsombud om detta och försöka stötta min kollega så gott jag kunde. Kanske är det fler som anmäler sexuella trakasserier om fler stöttar den utsatta?



Att sträcka på sig och vara stolt, visst, det ska man alltid vara. Men jag förstår alla som inte orkar det. Jag önskar så att männen kunde börja ta sitt ansvar och sluta behandla alla icke-män som skit. Tills dess får vi försöka stötta varandra..
Stilbloggen

18 Carina:

skriven

Jag håller helt med dig, men faktum kvarstår, det är den här verkligheten vi lever i. Det behöver inte alltid vara negativa kommentarer, men människan är ett flockdjur och som ett sådant analyserar och klassificerar vi våra medmänniskor. Det är bara att gilla läget. Med det inte sagt att vi inte ska stå upp emot fördomar, det gör jag varje dag. Jag kanske skulle ha tillagt att händelsen utspelade sig för ca 20 år sedan, så du inte tror att vi måste göra något åt det just nu. Kram!

Svar: Det enda sättet att ändra vår verklighet är ju att kämpa. Som medmänniska, kollega, vän, medsyster. Jag tänker aldrig "gilla läget". Om vi alla slutade gilla läget hade världen varit lite bättre, tror du inte?
Stilbloggen

19 Carina:

skriven

Jag håller helt med dig, men faktum kvarstår, det är den här verkligheten vi lever i. Det behöver inte alltid vara negativa kommentarer, men människan är ett flockdjur och som ett sådant analyserar och klassificerar vi våra medmänniskor. Det är bara att gilla läget. Med det inte sagt att vi inte ska stå upp emot fördomar, det gör jag varje dag. Jag kanske skulle ha tillagt att händelsen utspelade sig för ca 20 år sedan, så du inte tror att vi måste göra något åt det just nu. Kram!

20 Lillan:

skriven

Tack för detta! Är 180 cm med ben upp till hakan typ så fått höra att klackar är no-no och att jag "borde komma ner till oss andra här nere på jorden" som hån när jag haft klackar.. Plus det då att jag inte borde ha kortare jackor/koftor eftersom jag är så lång. Finns tydligen massor jag inte "borde" för att jag inte ser ut som normen... Strunt i det, säger jag. :)

Svar: Folk är så elaka! :( Strunta i det och kör din grej! <3
Stilbloggen

Kommentera här: